Vardagslivet har förändrats radikalt efter den digitala revolutionen på 90-talet. Till exempel är text inte längre bara något skrivet på papper; idag finns det många fler typer av text, till exempel sms, mejl, Twitter-texter och youtube. I dagens samhälle försöker också bland andra reklammakare, tidningar, spinndoktorer och politiker att påverka vad vi ska äta, tycka, se på, läsa – vårt sätt att se på verkligheten. För att inte tala om fake news och trollfabriker! Det ligger ofantligt mycket information på nätet och de sociala medierna har fått enormt genomslag och inflytande på den enskildes liv. Alla dessa företeelser måste eleverna också få stifta bekantskap med i skolan och lära sig att förhålla sig kritiska till så de själva kan komma fram till en egen ståndpunkt.
En av Rävemåla friskolas viktigaste uppgifter är att stötta varje elev till ett självständigt, kritiskt tänkande och till att aktivt ta ansvar för sitt lärande. Varje elev ska stimuleras till att bilda sig och till att växa med sina uppgifter. Detta kan ske på många sätt; till exempel genom skoldagbok, där eleven planerar sitt arbete och reflekterar över sitt eget lärande. Främst sker det genom det dagliga samtalet med läraren.
Od och uttryck
Eleverna kommer till skolan med ett vardagsspråk som de lärt sig i hemmet och av kamrater och möts i skolan av ett delvis annat språk, skolspråket. Detta innehåller ord och uttryck som är olika i de olika ämnena och som är nödvändiga för eleverna att lära sig behärska så att de kan förstå innehållet i ämnena.
För att eleverna ska utvecklas är det viktigt att skolan möter dem där de befinner sig och slussar in dem i skolspråket. Detta kommer att ta olika lång tid för olika elever och vara mer eller mindre arbetsamt. Men skolans uppgift är att alla elever ska få möjlighet att knäcka koderna i de olika ämnena, annars kommer de att klara sig sämre senare i livet. De riskerar i förlängningen att inte kunna genomskåda budskapen i vad som sägs och skrivs och att inte kunna delta som medborgare i vårt demokratiska samhället.
Varje elev vid Rävemåla friskola
lär sig varje ämnes ord och uttryck
läser kritiskt och bildar sig en egen uppfattning
Lära sig lära
Ett sätt för skolan/läraren att hjälpa alla elever att ”knäcka koden” i nya moment är att ge tydliga exempel, så eleven tydligt vet vad som den ska arbeta med, vilka målen är, och att låta eleverna öva gemensamt, i par och individuellt. Till exempel kan lärare och elever gemensamt ta fram vad de redan vet om ett område, varpå läraren ger fyllig information om vad eleverna ska arbeta med. Eleverna får sedan i grupp eller par arbeta med området efter tydlig instruktion. Avslutningsvis kan den enskilde eleven själv få sammanfatta muntligt eller skriftligt.
Varje elev på Rävemåla friskola
vet vad den ska lära och vilka målen är
får feedback, återkoppling
får tydliga mönster och instruktioner
får arbeta i grupp, i par och enskilt
får reflektera över vad den lärt sig
Varje elev på Rävemåla friskola ska kunna
känna till vad den vet (Vad har jag lärt mig? Hur långt har jag kommit?)
känna till vad den kan göra (Vilka färdigheter har jag? Hur kan jag förbättra dem?)
känna till vad den vet om sina egna resurser att lära (Hur lär jag mig saker? Hur mycket tid måste jag använda för att lära mig olika saker?)
Bedömning
Vid Rävemåla friskola är bedömning inte enbart utvärdering vid terminens slut, en sådan som summerar vad eleven åstadkommit. Med varje elev förs hela tiden ett samtal om vad eleven lärt sig och vad som eleven ska arbeta med framåt. Framför allt får eleven veta hur hen ska ta sig vidare.
Samtalens uppgift är att göra det möjligt att bedöma vad som ska göras härnäst, inte sätta betyg. Detta brukar kallas formativ bedömning, framåtsyftande bedömning eller bedömning för lärande (BFL) och består av flera olika delar. Den kan delas in i fem delar:
Att klargöra, meddela och skapa förståelse hos eleven för målen i undervisningen och för vilka kriterier som gäller för framsteg.
Att ta fram belägg för elevens prestationer.
Att ge feedback som för elevens lärande framåt.
Att aktivera eleverna så de kan lära av och med varandra.
Att aktivera eleverna till att ta ansvar för sitt eget lärande.
Varje elev vid Rävemåla friskola
har pågående samtal med sina lärare om vilka framsteg som gjorts i lärandet
förstår vad som bedöms, hur det bedöms och när det bedöms
förstår att man kan lära av och med kamrater
tar ansvar för sitt eget lärande
Hem och skola
En viktig faktor i elevens lärande är kontakten mellan skolan och hemmet. Läraren ska minst en gång varje termin ha ett utvecklingssamtal med eleven och elevens vårdnadshavare.Det är läraren som är ansvarig för utvecklingssamtalet och därmed också ansvarig för att i god tid föreslå tidpunkt för samtalet för eleven och vårdnadshavaren.
Utvecklingssamtalet handlar både om hur mycket eleven lärt sig i förhållande till läroplanen, kursplaner och kunskapskrav och om hur eleven utvecklats socialt. Under utvecklingssamtalet tas det även upp vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Om en elev riskerar att inte nå de kunskapskrav som krävs är det viktigt att den ansvarande läraren talar om detta för eleven och vårdnadshavaren under utvecklingssamtalet och vilka åtgärdsprogram som beslutats.
På Rävemåla friskola
anser vi att kontakten mellan hem och skola är viktig för elevens lärande
hålls ett utvecklingssamtal minst en gång per termin
tas under utvecklingssamtalet upp elevens framsteg, och i förekommande fall brister i kunskaperna och åtgärdsprogram
Lärande klimat
Varje skola präglas av en speciell anda eller speciellt klimat. Det gäller bland annat synen på elever och lärande.
På Rävemåla friskola
finns en tro på att lärarna kan stimulera alla elever att uppfylla kunskapskraven
har vi en praktik som säkrar att alla elever, oavsett lärare, vet vad de ska lära
diskuterar vi hur lärares sätt att bedöma kan hjälpa eleverna att uppfylla alla delar av kunskapskraven
får både elever och lärare återkoppling på sitt lärande och sin praktik som motiverar dem att utvecklas
är eleverna delaktiga i och förstår grunderna för bedömning
diskuterar kolleger vad som kännetecknar goda och konstruktiva frågor och uppgifter
använder skolan resultat från prov och undersökningar systematiskt för att få information om på vilka områden skolan kan förbättra sig
uppmuntras lärare till att värdera egen undervisning, egen utveckling och kompetens
